johannamiranda.blogg.se

Halloween börjar närma sig och det märks i affärer, i trädgårdar, restauranger, ja överallt ;) 
Man märker att man är i USA när man åker längst gatorna och ser all husen! Kan ju säga att jag inte skulle våga gå längs någon av gatorna på kvällen, för det är galet bra gjort! 

 

Igår var vi hemma hos en familj som går i kyrkan med oss. De har varje år som ett haunted house i sitt garage, och kakor och halloweengodis och en liten brasa. När vi åkte dit tänkte jag att okej, men det kommer väl vara en lite runda i deras garage med lite bilder eller spöken eller så, men shit vad bra gjort det var! 
Massa ljudeffekter, olika "dockor" rök, rörelser och en person med mask som flyttade sig, så man aldrig visste var denne befann sig. Jag var sjukt imponerad! 

 

Det var en riktigt mysig kväll som gav en en sån där varm känsla i magen. Liknande den känslan man får när det är jul. Jag har inte varit en stor dekoratör innan när det kommer till högtider, men tror verkligen att jag kommer vara det framöver. Det är så mysigt! Kanske inte kommer ha massa läskiga spöken i min trädgård, för då kommer jag själv bli rädd. Men kommer ha pumpor och söta små spöken och sånt! Det är så roligt! :D 

Annars har kvällarna överlag lugnat ner sig lite. Det är många kvällar nu som vi har varit hemma och bara tagit det lugnt, kollat på TV, spelat kort, ätit popcorn, ätit glass och bara umgåtts. Det är sådana kvälar jag kommer sakna när jag har kommit hem igen. Det närmar sig hemresa mer och mer nu för varje dag... (logiskt right?^^) Och samtidigt som jag längtar efter att träffa alla kompisar och min familj igen så känns det lite konstigt att jag ska åka härifrån och inte komma tillbaka på ett tag. Det är jättejobbigt att vara så splittrad över hemresan... Men som jag har sagt så försöker jag att inte tänka på det, men ibland när folk frågar så slår det oss alla att det inte alls är lång tid kvar nu och det gör oss alla lite tårögda... Jag känner mig bara så lyckligt lottad att jag har två helt underbara liv! För det är precis så det känns! Ena sekunden tänker jag på saker jag vill göra här, och andra så kommer jag ihåg att jag har ett helt annat liv där hemma. Det är bara en sån konstig känsla! 

 

Man kan nog kalla mig lite bortskämd att jag ligger här och pratar om att jag har två hem. Jag känner mig nästan lite bortskämd med det. Men det betyder inte att jag inte tänker passa på att njuta av varje sekund som jag har kvar här! 

 

 

 

 

Ni vet hur jag alltid pratar om hur fort tiden går? Inget kan dock jämföras med en dag på Mall of America! 
Det är nästan farligt för mig att vara där! Idag var mitt fjärde och sista besök där, och då var jag ju tvungen att passa på att köpa allt jag behöver, eftersom jag inte kommer komma tillbaka på ett tag nu ;) 

 

Och sen tilllät jag mig själv att skämma bort mig lite efter att jag skämde ut mig inför x antal personer^^Yepp, you heard it, I totally did a faceplant at the Mall of America! Precis utanför Gilly Hicks (vilket fyi är en ny favoritaffär!) trampade jag snett och föll ihop i en hög! Hoppas nästan att de hade övervakningskameror, för då fick sig övervakarna ett gott skratt iaf ;) Tillsammans med alla runt omkring som såg.... Varför inte liksom? :P Tur att det var mitt sista besök där på ett tag^^ Men dock kändes det lite bättre när en kille kom fram till mig och frågade hur det gick och sen avslutade med kommentaren "It was the sexiest fall I've ever seen!" haha, bästa raggningsrepliken ever, jag BOKSTAVLIGEN talat föll för honom! haha

 

Förutom massa skratt och en och annan raggningreplik hade vi en bra shoppingdag! Jag har nu inhandlat allt jag har kännt att jag behövde, plus lite till såklart(a) Så det är skönt! Frågan är dock hur jag ska få med mig allt hem^^ Steve och Dianne har 75% rabatt på edex, så det kan va så att vi väljer att skicka en del på posten, eller om jag köper ännu en till resväska att ta med hem, vi ska undersöka saken ;) Men om jag känner mig själv rätt kommer jag säkert hitta nåt mer ändå, det är ju trots allt 17 dagar kvar! 

 

OMG, 17 dagar kvar?! Inte ens kul att tänka på det.... Därför tänker jag itne göra det, för det ger mig bara glädjeblandad ångestfylld längtan... Vill hem men vill stanna kvar... åååååh.... 

 

Nu ska jag sova, för imorgon ska jag sjunga i kyrkan med Friends and Faith :) 
Godnatt <3 

 

Nu är det inte långt kvar tills jag åker hem igen...

Jag har försökt att föreställa mig hur det kommer kännas men det går inte. Vi känner oss alla lite nedstämda över att tiden går fortare och fortare, kan inte fatta att jag snart har varit här i tre månader redan! Men vi säger alla att vi inte ska tänka på det, för det blir en sån ledsam stämning då. Det är en konstig känsla det här, att ha två hem. Det är som att jag lever ett dubbelliv, ett här, och ett i Sverige. Och båda är lika bra, och båda betyder lika mycket för mig! Vill inte ens tänka på hur det kommer kännas när jag kommer hem igen och längtar tillbaka.... 

 

Men för att göra det bästa av tiden som är kvar gör vi så mycket som möjligt som vi inte har hunnit än^^ Känns som att det var igår när jag satt här och sa till Dianne att hon kunde lugna ner sig mer planerandet, för att jag skulle ju va här i tre månader! Men nu sitter jag här nästan tre månader senare och känner att det har gått mycket fortare än jag kunde tänka mig!

 

De senaste dagarna har vi spenderat hos Diannes bror Steve som bor i Bemidji. Det var en lång bilresa dit, så vi alla turades om att köra. Och om det är något jag kommer sakna när jag kommer hem är det att köra en automatväxlad bil, och en cadillac för den delen! I LOVE THAT CAR!!! <3 Kommer ha svårt att gå tillbaka till manuell sen^^ Väl där fylldes jag med jul-känslor. Kyligt i luften och alla löv på marken och den där speciellt doften. Så jag fick intala mig själv att det är en bit kvar tills dess ;) 

 

Bemidji skulle kunna jämföras lite med fjällen. inte så jättemycket hus eller städer och de får jättemycket snö. De har fått snö en gång redan i år, men precis som i Sverige stannar den första snön aldrig kvar^^ Men än så länge var det inte för kallt för att vada över starten på mississippi river! För vid Lake Itasca i Bemidji startar the Mississippi river, och man kan ju inte ha varit där utan att ha vadat över den! Så jag gjorde det, och det var kallt, men om man vill genomföra äventyr kan man inte vara en girly-girl! 

 

Efter att ha tittat på presidentdebatten gick vi och la oss för dagen efter var det dags att köra den långa vägen hem igen. Angående prsidentvalet så kan jag ju säga att 99% av reklamen på TV har någonting med valet att göra^^ Och jag som är så himla intresserad av politik tycker det är superkul att höra alla dessa reklamer om och om igen -.- Men jag har kollat på debatterna lite iaf. Mest för att första alla skämt som görs på 9GAG om saker de harsgat eller gjort, men lite sofistikerat är det iaf :) 

 

Idag var en lugn dag, vilket vi alla tyckte var skönt. Jag och Steve tog med oss hästarna på en ridtur. Cisco fick följa med på sidan, och det gick bra förutom när han drog ner huvudet för att äta var 5 steg^^ Men jag fick tillslut till tekniken, och efter ett tag följde han snällt med! Han fick dock trava en del för att hänga med, men det behöver han den lille tjockisen ;) Vi ska försöka smälla in i vårt hektiska schema att köra honom, så att han får lite kondition! 

 

Imorgon ska vi gå på en debatt i Red Wing inför senator-valet. Jag vet, jag, gå på en politisk debatt, frivilligt?! Men hade inte gått om vi inte kände en av kandidaterna! Yepp, you heard it, I'm friends with the senator of Minnesota ;) Ska väl bli något sånär intressant, och om jag tröttnar ska jag försöka underhålla mig med att kolla på deras kroppspsråk och lite annat sånt! 

 

När jag kom hit så sa alla att när du börjar drömma på engelska så vet du att du pratar det flytande. Jag har försökt minnas vilket språk jag drömmer på, men kommer aldrig ihåg... Däremot har jag haft två retard-moments de senaste dagarna^^ I förrgår när jag vaknade gick jag in på facebook för att svara på ett meddelande, på svenska, och under tiden hörde jag hur de pratade utanför och tänkte för mig själv "varför pratar de engelska för? :S" hahaha, insåg sekunden efter hur knäpp den tanken va 

Det andra jag gjorde var ikväll, när vi satt och pratade och någon nämnde smörgåsbord (men de säger det väldigt  amerikanskt^^) Och de visste inte att det var ett svenskt ord, så jag förklarade vad det var och vad det betydde. De ville självklart veta hur man uttalade det på svenska och när jag skulle säga det fick jag total blackout! Jag kom inte ihåg hur man sa ordet smörgås! Jag satt där och försökte komma på, men kunde inte bestämma mig för om det var "smörgåsh" eller "smörgååås" 
Ni kan nog inte förstå den känslan, men fatta hur det kändes att inse att man inte kom ihåg hur man säger ett väldigt vanligt ord på sitt eget språk? det tog mig ett tag att inse hur man sa det, och efter det kunde jag inte sluta skratta! haha 

 

kanske är bäst att komma hem igen iaf, så att jag inte tappar svenskan helt! ;) 

 

 

 

 

Dagarna susar förbi här i Welch! Känns som i går när jag satt där och lugnade Dianne i hennes planering för att jag hade ju flera månader kvar, men nu har jag lite mer än tre veckor kvar och det är fortfarande saker vi vill hinna med att göra! Kommer behöva ta semester efter att jag har kommit hem från min semester ;) 

 

I förrgår var jag och Strands på Mall of America för att åka alla attraktioner i nöjesfältet som är där INNE! Det är serisöt ett nöjesfält inne i Mall of America, och de är roliga attraktioner också :) Så vi spenderade hela dagen där, mest i nöjesfältet men självklart måste man hinna med lite shopping också! ;) 
Jag skulle kunna åka dit en gång i veckan, det är som paradiset på jorden! :D 

Och igår gick vi upp tidigt (eller, jag tyckte det var tidigt men de andra ansåg att jag sov länge^^Förstår inte vad de menade med det (a) ) för att göra korv :) Ni vet, som de gör i Emil i Lönneberga, på gammalt vis! :) Det var kul att se hur det går till och när vi sen smakade på korven var det liiite godare än vanligt ;) 

 

När vi hade stoppat, rökt, kylt ner och förpackat alla korv var det dags för mig att kasta mig in i duschen för sen kom Breanne och plockade upp mig för en helkväll downtown Minneapolis! 
Vi började kvällen med att testa vår tur i utlottningen av biljetter till Justin Biebers konsert på the pre-party ;) Det var vi och massa skrickande 13 åringar där^^ Men tyvärr hade vi inte dne turen vi hade hoppats på, så det blev ingen konsert för oss.... Lite nedstämda var vi, men vi tänkte inte låta det förstöra vår kväll! 

Så vi fortsatte kvällen på Pourhouse där Bre's kompis Paul anlände till gruppen och tillsammans diskuterade vi olikheter mellan USA och Sverige samtidigt som vi njöt av Mac & Cheese pizza! Vilket bokstavligt talat var en pizzabotte med Mac & Cheese på ;) Kan ju inte bli bättre ;) 

 

Sen begav vi oss vidare till några andra ställen, men hamnade tillslut på en restaurang/klubb med takvåning. Så där satt vi resten av kvällen och lyssnade på alla skrikande beliebers nere på gatan och allt annat som gav oss den där mysiga storstadskänslan :) 

Trots att vi missade konserten hade vi en riktigt bra kväll med massor med prat och goda drinkar! (speciellt de drinkar vi blev bjudna på ;) ) 

Kunde inte haft en bättre kväll! 

 

 

I går var det en månad kvar tills jag åker hem. Har väldigt delade känslor över det kan jag ju säga.... 
Saknar alla kompisar och min familj där hemma så sjukt mycket, men nu har jag börjat komma in i livet här på riktigt, och känner mig hemma här med. I sverige är ju det liv jag har levt tills nu, medan mitt liv här är nytt och det ger mig som en nystart. Lättare att lämna all skit bakom sig om man lämnar det flera kontinenter bort. 

Jag vill nästan inte tänka på att jag kommer behöva åka hem snart, för det känns nästan overkligt. Men då tänker jag på hur det skulle va att inte komma hem igen och det känns lika hemskt... 
Stackars mig, visst, som har två hem? 

Ju mer jag tänker på det, desto mer förvirrande är allt. Så därför försöker jag att inte tänka på det och bara njuta av den tiden jag har kvar! 

 

De senaste två dagarna har varit väldigt lugna. Igår var jag mest inne och städade mitt rum, och då menar jag dammsuga och allt! Inser att jag kommer ha svårt att få med mig allt hem, med alla nya saker jag har köpt^^ I-lands problem javisst! 

 

Idag hade vi en grupp med kvinnor som Dianne känner över för en pannkaks-frukost! Inte mig emot, som jag alltid säger, pannkakor är Guds gåva till folket ;) Och efter pannkakorna visade jag bilder från Trosa och pratade lite om Sverige och lite skillnader mellan Sverige och USA som jag har märkt. Det var ungefär 5e gången jag gör det nu, så är inte trött på det, men känns som att jag upprepar mig^^ Men de verkade uppskatta det! 

 

Kan verka konstigt, men känns som att de här 2 månaderna har fått mig att tänka till om vad som verkligen är viktigt i livet. Och jag menar inte att jag har gått och blivit ett helgon eller what ever, men har insett hur jag har tagit saker för givet. Vilket jag tror att man lätt gör när man har levt med något varje dag. Men bara två månader här har fått mig att se saker ur en ny synvinkel, och jag börjar uppskatta saker som jag nästan inte ens brydde mig om att ägna en tanke åt innan. 
Många personer sa till mig att det här skulle få mig att växa som person. Och jag log och tänkte att jag tror inte att 3 månader kan ändra mig så mycket. Kanske inte är så att jag har förändrats synligt, men jag känner att det har gett mig mer energi att komma ifrån allt ett tag och liksom ta en paus. 

 

Jag antar att livet kan gämföras med att rida. Varje gång man sitter på en häst lär man sig något om den, och varje gång man vågar utmana sig själv lär man sig något om sig själv. Man kan tro att efter 3 år med 3 timmar bussresor/dag har man lärt sig allt man kan om sig själv. Men varje dag här inser jag något nytt med mig själv! 

Antar att jag bara uppskattar att jag har haft möjlighet att göra den här resan! Och jag är glad att jag har en hel månad kvar! 

Ska se till att njuta av den allt jag kan! :D 

 

Idag var vi på besök på University of Minnesota igen för att få mer information om deras veterinärprogram. 

Fick tillbaka den där känslan jag alltid får när det är första dagen i skolan och man ska träffa sina klasskompisar för första gången! 

 

Den här gången fick jag lite mer information om vad det skulle innebära att vara internationell student på den skolan. Och jag hade verkligen velat göra min utbildning där, eller på någon annan skola i USA, MEN det kostar så sjukt mycket! Och för veterinär här i USA måste man först göra 4 år av pre-vet, där man läser matte, fysik biologi och kemi, vilket är det jag redan har gjort under 3 år i gymnasiet^^Jag frågade om det fanns någon chans att man kunde tenta av kurser så att jag inte skulle behöva göra 4 år av pre-vet, men det var inget man kunde göra^^ Så om jag vill gå här måste jag göra 4 år av pre-vet, och sen ansöka till vet-school, och då göra ytterligare 4 år. Så istället för 5 och ett halvt år mer eller mindre gratis i Sverige skulle jag behöva läsa totalt 8 år, och under de första 4 åren betala 35000$/år, och under resterande 4 år betala 55000$/år. (Andas ut mamma, jag kommer inte ens be dig om att betala det^^) 

 

Idag var det söndag, och för oss här i Welch betyder det att vi går till kyrkan! 

Börjar komma in i det nu, i vilken ordning man gör allt, och delar av bönerna man säger. Vissa sånger kan jag till och med utantill nu^^ Men är inte helt såld på det, hade jag bott här hade jag nog fortsatt att gå i kyrkan, men är inte direkt såld på det så att jag kommer fortsätta när jag kommer hem. Trod att det är lite som man brukar säga att det alltid är lättare att följa strömmen. Här går man till kyrkan och i Sverige gör man det inte. 

 

Idag i kyrkan var det Steves tur att läsa en del ur Bibeln. Och då deras kyrka var en svensk kyrka förut tyckte vi att det skulle vara kul om han läste en del och jag sedan läste den på svenska. Det var mycket uppskattat! Men jag insåg att jag inte har pratat svenska på ett tag för det kändes liksom lite konstigt när jag stod där och pratatde ett språk som de inte ens kunde^^ Men det var kul att göra det! 

 

Efter kyrkan var det bara att skynda sig hem och fixa inför middagen, för till middag kom några släktingar över för köttbullar på en svensk afton! :) 

Så jag har varit upptagen med att skala potatis, steka köttbullar (98 stycken!!!) och massa annat hela dagen :D 
Så lite brännmärken, skärsår och sekflott i håret senare var allt klart och alla kom hit! 

Det var jätteroligt att träffa alla igen, speciellt Brian och Leah som jag bara har träffat på bröllopet hittills ;) 

Och vi gjorde 98 köttbullar för att kunna spara till nån mer gång, men allt som blev över var 5 ynkliga små köttbullar. Antar att det var ett bra betyg på mitt andra försök att göra svenska köttbullar, á la Mamma! :) 

 

Nu ska jag sova, för imorgon ska vi upp halv 6 föratt åka till University of Minnesota!

Wish me godd luck! :) 

 

Efter att ha haft en lite lugnare period nu ett tag har tempot ökat igen! 
Kalendern är mer eller mindre fullbokad, och vi har fortfarande inte planerat in allt som vi har sagt att vi ska göra^^

I förrgår var första gången Steve satt upp i sadeln igen efter sin fot operation, och han sa att det känder som att han aldrig tog en paus ;) Och det är nog lite så det känns, precis som att cykla. Tror aldrig att man kan tappa känslan för det!

Vi ska försöka rida så ofta vi kan nu för att bygga upp musklerna i Sparky igen, inte mig emot ;) 

Så vi red igår igen, men direkt efter ridturen var det bara att slänga sig in i duschen! 

Steve och Dianne var iväg på en middag på sjukhuset där Steve låg när han hade brännt sig under husbranden de hade för många år sen. Och jag skulle över till Strands för att åka med de till The Homecoming Game! :) 

Matchen igår var mycket större än förra matchen, fler folk som var där, och alla elever hade lila kläder på sig för att visa sitt stöd! Inklusive mig såklart! Tatum och hennes kompisar tog med mig till Student-läktaren och det var väldigt kul att vara mitt inne i det! :) Var många av hennes kompisar som kollade på mig undrande och som kom fram och frågade mig saker för att få höra min dialekt! Jag som trodde att den skulle vara mindre tydlig nu, men får väl ta och inse att jag altid kommer vara en tvättäkta Svenne^^
Efter matchen följde Tatums kompisar med hem till henne för att sova över och på vägen hem hyrde vi några filmer som vi kollade på. 21 jump Street är att rekommendera, den var riktigt rolig! Eller så var jag bara riktigt trött :P 

På grund av alla filmer igår kom jag hem väldigt sent, så idag sov jag till 11, och när jag vaknae låg det en lapp på köks ön att jag skulle ringa Steve. Så jag gjorde det, och en halvtimme senare kom han och hämtade mig och vi åkte iväg till något som kallas Equi fest. Det hålls på Minnesota State Fair ground, och det är en helg med massa häst. De hade massa olika clinics som man kunde gå på och olika ständ och så. 

 

I programmet fanns Advanced Jumping, och hoppryttare som jag är känner jag lite abstinens från hoppning, så det var något jag ville se. Tänkte att Advanced Jumping, det kan jag säkert lära mig massor av att gå på! Men glömde att jag inte är i Europa, för jag kom dit och kände att det där var något som jag lika gärna kunde ha lärt ut^^ Men kände mig fortfarande hemma där med hindrerna (a) 

 

Något som däremot inspirerar mig är hur mycket olika Horsemanships-clinics som fanns där. Och det är något jag önskar vi lärde oss mer om i Sverige. För så mycket man kan lära av sin häst genom att träna på annat håll än att sitta på ryggen och nöta känns det tråkigt att gå miste om! 

 

En annan intressant clinic vi var på var en som handlade om Equine Touch. Kort sagt är det som en naprapat/massör för hästar, som släpper på spända punkter hos hästen och som kan lösa stora problem man har med sin häst. Det var riktigt intressant, och efteråt var vi och pratade med hon som höll i clinicen, och det visar sig att det finns i Sverige också, bara att det inte är så stort. Men jag som gillar att massera känner att det här är något jag vill kolla upp när jag kommer hem igen! 

 

Men nu borde jag sova, ska upp för att gå till kyrkan imorgon! 
Godnatt 

 

Hej Hej i kylan! :) 

Hösten är verkligen här nu, och det blir kallare och kallare. Som tur är har vi många soliga dagar som värmer lite. 
Halloween börjar närma sig nu, och Dianne har dekorerat hela huset i höstens färger! Hon har typ som ett doftljus som får hela huset att lukta pepparkakor, så varje gång jag går upp för trappan tror jag att hon har bakat^^

 

De senaste dagarna har varit onormalt lugna för oss, men det har varit skönt att få tid att njuta av vardagen här :) För varje dag som går känner jag att det är såhär jag vill bo när jag blir äldre, och har råd^^ Just gotta hold on to my dreams! :) 
Vi har rensat i rabatterna och börjat göra iordning saker för vintern. Det är något visst med att vara ute i det kyliga vädret och sen komma in i värmen, vet inte vad det är, men älskar den känslan! :) 

 

Och hästarna gillar vädret också, det är inte för varmt för de att vara ute. Jag har varit ute med Cowboy några gånger nu, och trots att han inte vill lämna sina kompisar så njuter han verkligen av att få komma ut :) Och han är inte den enda! Jag kommer verkligen sakna att ha möjlighet att sadla en häst och ge mig iväg på en tur längs floden här.... Har varit här i snart 2 månader nu vilket betyder att mer än halva tiden har gått. Varje gång jag tänker på det så känner jag mig lite ledsen. Inte för att jag inte saknar något där hemma, men älskar hur jag lever här! :) Så den här gången kommer jag inte låta det gå 5 år innan jag åker tillbaka hit! 

 

Vi har ridit Sarky några gånger, bara för att se om han har blivit bättre. Och anledningen till att vi har ridit honom är för att det inte är något man ser direkt, utan han hälta kommer först fram när man rider honom. Och han har blivit bättre, men inte helt bra, och då har han ändå vilat i några veckor nu. Så idag tog vi honom till en klinik på andra sidan Saint Paul. Vår veterinär tipsade oss om en kille där som han sa att när det gäller hälta eller andra ben-problem är det honom man ska gå till. Först ville han se hur han tog sig fram, så jag red runt lite och idag hade han till och med börjat köra passgång. Sen blev han undersökt och Turner, som han hette, tog värmebilder för att leta efter eventuella inflammationer och liknande. Och han både kände en svullnad och såg en inflammation på insidan av ett av bakknäna. Men han var inte säker. Och eftersom vi ville veta vad som var felet tog de röntgenbilder på honom också. Det visar sig att han har en inflammation på baknnät, och att den har varit där en längre tid, för han hade börjat få pålagringar på insidan av knät. 

 

Så hur går vi vidare nu? Då han inte har visat några obekvämheter när vi har skrittat ska vi skritta honom lite varje dag för att bygga upp musklerna i bakbenen. För det är ofta gaited horses, som han är, får problem med frambenen för att bakbenen inte orkar arbeta. Och det är just därför han blev halt på frambenen, för att istället för att arbeta med bakbenen drog han sig fram med hjälp av frambenen. Vilket var det skomakaren sa att det är det som ofta är problemet. Så vi ska ut och bygga muskler på den där herren nu! ;) 

 

Glada över att ha fått ett svar på våra problem och att det inte var någon större skada begav vi oss hemåt igen, där Dianne väntade med Tacos! :) 

 

Ännu en bra dag här i Welch! 

 

 

Nu har hösten även krypit sig ner hit i Welch, och jag kan inte klaga det minsta lilla! Även fast jag njöt av de varma sensommardagarna så är det något med hösten som får mig att känna mig sådär varm och mysig som bara kyliga dagar och doften av löven på marken kan. Men gud vad fort det vände! I onsdags var jag ute i shorts och linne och högtryckstvättade hästarnas vattenkar, och i torsdags var man tvungen att klä sig i lager för att klara av att vara ute! Det vände verkligen över natten! 

 

I torsdags åkte vi och hälsade på Diannes dotter, Leanne, och hennes familj. De har två döttrar, Anneka och Emily som jag inte har träffat på 5 år! Emily var bara en liten bäbis när jag såg henne sist, och nu är hon snart 7 år. Och folk säger att jag har blivit större ;) 

När vi kom dit mötte vi upp Anneka i hennes skola, hon går i 5e klass och jag skulle hälsa på hennes klass och prata lite om den svenska skolan. Och lite information blev det, men mest pratades det om olika artister och dataspel och sånt ;) Men det är ju vad man är intresserad av när man är 11 år! 

 

Som sagt är det något med hösten som får mig att känna mig varm inombords, och när vi var ute och plockade löv på eftermiddagen för att lägga under papper och rita över fylldes jag av en nostalgikänsla som inte går att förklara! Det var bara så mysigt att sitta där på golvet och färglägga över löven och se hur mönstret kom fram :)

 

Dagen efter hade vi lovat både Emily och Anneka att äta lunch med dem, och då de äter lunch på olika tider fanns det ingen annan lösning än att äta lunch två gånger. Vilket jag inte hade nåt emot då det sevrerades pizza ;) Dianne tyckt inte att den var speciellt god, men som man brukar säga "Sex is like pizza, even if it's bad, it's still pretty good!" ;) 

 

 

I förrgår och igår var vi över hos grannarna på deras booya! En booya är som en stor soppa som man tillagar under runt ett dygn. Och medans man gör det har man en stor fest, som pågår runt 3 dygn, och man bjuder in hela grannskapet! Vissa kommer förbi och hälsar på medan andra, som vi kommer och går. Men några var där under hela natten för att tilsätta ingredienserna! Vi var där i början när de bara hade tillsatt köttet, och sen kom vi tillbaka dagen efter när det var klart och smakade av soppan! Det var faktiskt riktigt gott! :) 

 

Som ni kanske har märkt har vi varit mer än upptagna, ni ska se vår kalender, den är smockad med saker^^ Så jag har inte hunnit rida så mycket, speciellt när Sparky har varit dålig. Veterinären var här och kollade på honom igen, och den här gången var han halt på höger fram. Vilket var det benet han började att snubbla på när vi var ute och red. Men när veterinären var här första gången var han halt på vänster, och nu är det höger igen, så han tipsade oss om en veterinär som har specialiserat sig inom hälta. Så vi ska ta honom dit på onsdag. Håller tummarna för att det inte är nåt större fel! 

 

Men iaf, igår tog jag mig tid till att rida, för jag kunde inte motstå när det var så perfekt väder ute! 

Så jag tog med mig Cowboy ut längs floden, och vi både njöt av det. Speciellt när vi raceade över fältet :D 
Det är verkligen terapi för själen! 

 

Neej, nu ska jag ut och njuta av det fina vädret. Man vet inte när det ändras igen^^

Kramar!

 

 

 

Med risk att låta klyshig, men tiden går verkligen fort när man har roligt! Igår var det en och en halv månad sen jag åkte hit, vilket betyder att jag har en och en halv månad kvar här. Vilket känns mycket, men så fort som tiden har gått hittills börjar vi alla känna oss nedstämda när vi tänker på det... Men därför försöker vi att inte tänka på det!! 

 

Jag har dock börjat känna hemlängtan nu och då. Saknar familjen och alla vänner där hemma.... Trodde inte att jag skulle känna hemlängtan. Har aldrig gjort det innan, men den smyger sig på mig i vissa tillfällen, speciellt när jag gör saker som päminner mig om något där hemma. Inte för att jag inte tris här, men det är som att jag har två helt olika liv, och jag inte vill välja det ena eller det andra. Jag önskar att jag kunde både vara här och hemma samtidigt! Det skulle göra mitt liv helt perfekt! (a)

 

I

lördags gick vi upp tidigt för att åka iväg till ngra kompisar till Steve och Dianne för att rida med dem. Men tyvärr var det bara jag som kunde rida, för Steve hade ont i sin höft och Dianne ville hellre shoppa. Och eftersom Sparky inte har blivit bättre än så lämnade vi honom hemma och jag fick istället låna en av deras hästar. Vi var ute i runt tre timmar, och jag kan ju säga att jag var lagom öm dagen efter^^ Men det var en trevlig ridtur. Stormy var en mysig häst NÄSTAN hela tiden. Hade en lite incident när vi var nere vid sjön och lät hästarna dricka. Stormy plaskade i vattnet och gick runt lite men stannade efter ett tag. Helt plötsligt var jag mycket närmare vattnet än innan, och jag som har blivit varnad om kvicksand trodde att han sjönk så jag försökte sitta så still som möjligt. Men när de andra började ropa "Kick him, Kick him!" Insåg jag att den där lilla busen höll på att lägga sig ner. Men då det redan var försent och Stormy hade börjat lägga sig ner för att rullla sig fanns det inget annat att göra än att hoppa av! Så där stod jag med vatten upp till knäna och gjorde allt jag kunde för att få Stormy att resa sig igen^^ De andra fick sig en riktigt rolig upplevelse kan jag lova! Jag var bara glad att det var så pass varmt ute att jag inte frös :P