johannamiranda.blogg.se

Sitter här en vecka efter emkomst och känner mig för första gången hungrig! Kan ju verka som en liten skavank för er, men om man inte riktigt har kännt sig hungrig på en hel vecka är det rätt så skönt att veta att man fortfarande är normal :) För ni vet det där med att resa i tiden är inte att leka med! :O Har inte ätit så överdirvet mycket hittills, för natten till lördag låg jag och spydde, vet inte om det var för att jag hade fått nån bakterie men kan säga att flygplansmaten inte var sådär jättebra^^ Och sen ända tils idag har jag inte kunnat somna förns runt halv 4 på morgonen, och sen inte vaknat för 2 mitt på dan typ! You just gotta love jetag^^

Men idag vaknade jag av mig själv vid 9, så idag har jag äntligen tagit tag i att ställa iordning allt i mitt rum! Även om jag packade upp direkt när jag kom hem har det varit kaos i mitt rum^^ Men har inte orkat ta atg i det tills idag! Men nu sitter jag här i ett nystädat rum med tända ljus och njuter av hur skönt det är när det inte är massa saker här inne :) (att jag sen ställde in en del i Sandras rum är en annan historia (a)) 

 

Såhär en vecka efteråt har jag hunnit landa i tanken att jag är hemma i Sverige igen, och samtidigt som det är skönt att vara hemma så saknar jag allt och alla! Även om jag kanske inte saknar de just nu i denna sekund så saknar jag vetskapen om att jag kan bara gå upp på övervåningen och så sitter de där framför TVn, eller att jag kan bara ta bilen över till grannarna och spela spel eller kolla på film med dem. Nu har det liksom börjat sjunka in att jag inte har möjlighet att göra det. Men den känslan gör mig också säker på att jag vet att jag kommer åka tillbaka inom 5 år den här gången! 

 

Jag har innan inte förstått hur lyckligt lottad jag är som har haft möjlighet att göra allt som jag har gjort under de här 3 månaderna! Antar att jag har varit så uppe i det, men nu när jag sitter och kollar på alla bilder och efter att ha pratat med folk här hemma inser jag hur sjukt cool den här resan har varit! Och allt hade inte varit möjligt om jag inte hade haft Steve och Dianne. Jag är så tacksam över allt dem har gjort för mig, alla saker de har planerat, alla ställen de har tagit mig till och bara att de har låtit mig bo hos dem i tre månader! Inte alls många som får möjlighet att göra något sånt här, men jag har gjort det, och det har varit helt underbart kul! Jag har lärt mig mycket om America, och livsstilen man har där(iaf i Welch;)). Men jag har också lärt mig mycket om mig själv och mina egna värderingar har ändrats och alla nya intryck och alla människor med såna öppna hjärtan (förstår verkligen varfr man brukar kalla det Minnesota Nice) har fått mig att se saker ur nya synvinklar. 

Så även om den här resan är över (för den här gången) så kommer jag alltid minnas den, för den har hjälpt att forma den personen jag är idag. Och det är något som jag alltid kommer bära med mig! 

 

Såhär hemma i Sverige igen ärdet några saker jag verkligen har böjat uppskatta på ett annat sätt nu, bland annat: 

 

-Kranvattnet (deras kranvatten är nästan överallt filtrerat, så det smakar inte lika mycket^^) 
-Mataffären (I USA har man Wal Mart, vilket är en mat/kläd/elektronik/pyssel/säng/tavel/trädgårds/TV-affär, och då borde ni inse hur stor den är, och hur lång tid det då tar att handla?) 

-Pizza med banan på! (inte för att jag har hunnit äta nån än, men bara tanken om att det faktiskt finns pizzor med banan på här är helt underbar!) 

-Skicka SMS (efter att ha haft mobilen på flygplansläge i 3 månader blir man helt överlycklig när man får sms!) 

-Max Friscoburgare med Lyxshake! 
-Min kvällsskål med a-fil hallon och Kellogs All Bran <3 

Men förutom det är det väldigt mycket som vanligt i min vardag. Nånstans känns det som att jag aldrig åkte härifrån^^ Men som tur var har jag mina 1892 bilder som övertalar mig att det faktiskt har hänt! 
Jag kan bara säga att om du någon gång får chansen att göra en sån här resa tycker jag att du ska ta den! 
Du kommer ångra dig om du inte gör det!

 

Stockholm 19 augusti 2012!

 

Efter en lång och jobbig resa sitter jag nu i mitt rum i mitt hem i Sverige lite lagom jetlaggad men njuter ändå av att vara hemma. Igår morse landade mitt plan på Arlanda, klockan var 07.18 i Sverige men 00:18 för mig. Var väl lite trött med inte så farligt men det blev värre framåt 14.00 så då sov jag i tre timmar och sen gick jag up och åt middag med pappa och sen packae jag upp. Och det var ju ett projekt i sig^^ Fick smått panik när jag insåg att min garderob och mina lådor redan var fulla, och jag inte ens hade kommit halvvägs genom den första resväskan^^ Så nu är hälften av mina kläder på golvet och resten inslängda i nån låda eller inhängda i garderoben! Men får ta tag i det nästa vecka, för ikväll ska jag åka till Värnamo på Megahelg! 

 

Resan var smått intressant, men allt gick bra tillslut som tur var! 

Tänkte börja från början: 

När vi kom till flygplatsen kunde Steve och Dianne följa med mig in till gaten för att de har jobbat på flygbolaget Delta. Och det kändes lite lyxigt att slippa stå i kö för säkerhetskontrollen, för vi kunde alla gå genom den för dem anställda ;) Men där stötte vi på det första problemet! De ville kolla igenom båda mina väskor^^
Den första vet jag inte riktigt vad det var de villa undersöka, men i den andra hade jag, klantig som jag är, glömt en vattenflaska^^ Även fast Dianne hade påmint mig att ta ut den 10 minuter tidigare :P 

 

Men vi kom igenom och hann till och med äta lite innan det var dags att bege sig mot gaten. Efter ett sorgset avsked kom jag tillslut på planet och hittade min plats. Första flyget var till Chicago så det tog inte mer än en timme. Och jag sov nästan hela tiden så det gick förvånansvärt fort :) 

Väl i Chicago var jag tvungen att ta ett tåg till andra sidan av flygplatsen för att komma till terminalen för internationella flyg. För er som har varit på Chicago flygplats vet ni att det är sjukt stort^^
Väl där var jag tvungen att gå igenom säkerhetskontrollen igen (Hade ingen banan-händelse den här gången som tur var! ;) ) 

På vägen till min gate köpte jag en sallad och sen satte jag mig vid ett uttag så att jag kunde kolla på Glee och vipps hade 4 timmar passerat och det var dags att gå på planet! Folk tittade avundsjukt på mig när jag satt där med min kudde och kollade på film när det enda de hade att titta på var sina mobilskärmar (fanns inget gratis wifi) eller nyheter på TVn. 

 

Innan ombordstigning började de ropa upp olika namn, och helt plötsligt hörde jag de ropa: Passenger Fogelberg Johanna (roligaste varianten på mitt efternamn hittills måste jag bara säga^^)could you please come up to the desk. 
Orolig över att nåt var fel plockade jag snabbt ihop alla mina saker och gick dit. Det visade sig att de ville veta hur många bagage jag hade checkat in och om jag hade betalat för alla och vilka nummer de hade. Och efter att hon hade knappat in lite siffror på datorn så sa hon "Thank you, you can go and sit down again" 
Så jag kunde andas ut! (y) 

 

På planet började min stolsgranne prata med mig, på Svenska och det kändes jättekonstigt när jag svarade. Det var som att jag inte kunde prata svenska längre. Det lät bara så fel, och konstigt^^ Och även såhär en dag efteråt känns det fortfarande ovant :P Men kommer väl vänja mig snart ;) 

 

På flyget fick jag helt plötsligt magknip, och försökte äta lite kakor som jag hade med mig och drack men det hjälpte inte. Då försökte jag att inte äta eller dricka, men det hjälpte inte heller. Sen när maten kom så var det ju självklart jättestark thaimat... Gjorde inte direkt min mage gladare^^

Men trots magknipet lyckades jag sova lite, annars kollade jag på film (Bad teacher, världens sämsta film btw!!!) eller lyssnade på musik och spelade solitare^^ Men de 8 timmarna gick också förbi! 

 

 

När vi lämnade Chicago såg vi solnedgången, och sen var resten av flygturen i mörkret. tills vi kom till Sverige då vi flög in i soluppgången. Det var riktigt magiskt måste jag säga! Finns få tillfällen då man känner sig så liten och obetydlig som jag gjorde då! 

 

Väl på marken var vi tvugna att gå igenom tullen, och det var lite enklare procedur än den jag gick igenom i Chicago. Kanske var det för att jag är medborgare, för allt de gjorde var att kolla på passet och sen var det klart^^Inga frågor om vad jag skulle göra här eller fingeravtryck eller så :P Men sen hade jag ju ingen olaglig banan den här gången heller ;) 

När det var dags att plocka upp väskorna kom mina två resväskor nästan först av alla. Så jag behövde bara vänta på min kartong. Folk kollade på mig som att: Har hon mer?! :O 
Men jag stod där och väntade, och väntade, och väntade, och mer och mer folk började gå därifrån. Jag tänkte att när kommer min kartong?! :( Men håll hoppet uppe ända tills de stängde porten där väskorna kom ut. Det enda som var kvar var en lite väska som åkte runt runt, men ingen kartong! :( 
Så jag gick och frågade i dsken, och de tipsade mig om att gå och kolla bland specialbagaget. Mitt hopp väktes då ännu en gång, och jag gick mot specialbagaget och där stod min kartong ensam och väntade på mig! :) 

Allt med resan hade gått bra, och lite seg men lycklig gick jag ut för att välkomnas av syrran och pappa men när jg gick genom dörrarna och kollade runt mig så var där ingen. 
Tänkte att här har man varit borta i 3 månader och det är inte en jäkel som kommer och plockar upp mig? 
Jaha, sååå saknade var jag^^

Men då fick jag ett sms om att de hade fastnat i bilkö, så jag behövde bara sitta där forever alone i ett tag (y) 

 

När de väl kom var det första pappa sa: Helvete Johanna, vad har du köpt?! haha, min pappa smålänningen (a) 

 

Kommer skriva ett inlägg senare om hur jag känner över att ha kommit hem och allt, men nu måste jag packa och göra mig redo för att åka till värnamo ikväll.
Always busy busy busy! ;) 

 

Jag vet, det är inte Thanksgiving än men man kan ju bara inte va i USA i tre månader utan att äta en Thanksgiving dinner! Så under tiden jag packade idag (vilket var ett projekt i sig kan jag ju säga^^) gjorde Dianne i ordning middagen :) Turkey, mashed potatoes, baked beans, stuffing, gravy and of course pumpkin pie! Jag kom upp några gånger för att ta en paus från allt packande och det kändes nästan som julafton med alla olika projekt som var igång! Och när det var dags för middag kom Sharon och Leroy över och åt med oss. Ännu mer avsked som behövde göras, men i och med packandet och allt så har det börjat sjunka in nu. 

Packandet i sig var en liten utmaning! Man kan tro att under 3 månader hinner man inte plocka på sig så mycket, men efter 4 besök på MoA hade jag mer saker än jag trodde^^ MEN! Grym som man är lyckades jag efter många omflyttningar och knökande och rullande att få ihop allt! Däremot är jag tvungen att ha en extra väska med mig hem, och den kartongen vi har nu väger nästan ingenting fylld, så vi ska försöka hitta en större imorgon så att vi kan fördela vikten bättre! :) 

Annars är jag redo för hemfärd. Garderoben är tömd, alla lådot inne i badrummet och i byrån är tömda. Det enda jag väntar på nu är att på onsdag morgon ta på mig det jag ska ha på mig på flyget och sen kunna stänga igen väskorna och väga dem en sista gång och sen bege mig mot flygplatsen! 
Även om jag inte gillar att jag ska åka härifrån ska det bli skönt att checka in väskorna och veta att de är påväg! 
För imorgon kommer jag behöva saker från väskan och då måste jag packa upp saker, så även om jag är klar känner jag fortfarande att det är saker kvar att fixa. Nu när jag väl har börjat fixa inför hemfärd vill jag bara att det ska bli onsdag så att jag kan komma iväg. 

Som jag sa så tror jag att jag ahr börjat inse att jag ska åka hem nu. Är väldigt förväntansfull på att komma hem till mina kompisar och min familj och min säng och allt. Men känns jättesorgligt när jag tänker på att jag inte kommer träffa Steve och Dianne på ett tag. Vi har verkligen blivit som en liten familj här, det är inte många som kan säga att de har 4 föräldrar, Men jag kan! :) Kommer sakna våra late night ice cream meals, and popcorn dinners! Men evrything has an end I guess. Och det är ju inte som att jag aldrig kommer komma tillbaka! 
Så när jag känner mig nedstämd tänker jag på att jag kan ju åka och hälsa på dem igen :) 

Imorgon är min sista dag här, och förhoppningsvis ska jag och Steve ge oss ut på en sista ridtur. Annars ska jag in till stan och byta en tröja jag fick och sen bara vara här och njuta av allt en sista gång! Kan tänka mig att morgondagen kommer gå fort, och innan jag vet ordet av kommer vi stå där på flygplatsen och kramas och gråta^^

Nu ska jag göra mig redo för min näst sista natt i mitt amerikanska rum :) 
Godnatt! 

 

 

 

 

Sitter här i soffan och känner mig sådär mysig som man bara kan göra efter en grym helg med underbara människor :) 

 

Fredagskvällen spenderades i Minneapolis med Bre, Paul och några av deras vänner. Restaurang, underbart umgänge och sedan dans hela kvällen! Hade en grym kväll, är jätteglad att jag fick chans att träffa Bre och Paul igen och gå ut och dansa och prova på nattliv i Minneapolis! Och när klubbarna har strip poles kan man ju inte bli besviken ;)
Kvällen resulterade i att vi inte kom hem förrän 03.30, så kände mig lite seg när jag var tvungen att gå upp efter två timmar sömn.... MEN! Det var totally worth it! ;) 

Anledningen till den tidiga morgonen efter var för att vi åkte till Madison för Steves brors 50-års firande! Som tur var kunde jag sova under bilresan dit ;) Vi kom dit lagom till lunch och när vi hade ätit oss mätta och belåtna gjorde vi oss iordning för att gå på musikalen "The Jersay Boys". Den handlade om bandet The Four Seasons och deras karrirär, så alla låtar var från 60-talet men kände ändå igen många av dem. Det var en riktigt bra musikal med sjukt bra skådespelare och sångare :) 

 

Efter musikalen var det dags för middag, som vi åt på deras golfklubb. De hade bokat in ett bröllop så hela restaurangavdelningen var stängd, med undantag för oss. Till middag var det olika fisk-delikatesser, AWESOME för mig som inte gillar fisk så mycket^^ Men det var inte helt dåligt, provade alla olika och vissa var bättre än andra :) Och när tårtan kom var allt tipp topp ;) 

 

Imorse efter att vi vaknat till och ätit pannkakor till frukost begav vi oss hem igen, för ikväll hade vi ett litet avskedparty med Strands, Dinndorfs och Meyers. Vi hade middag och tårta (såklart ;)), tog foton med alla och kollade på alla 1724 bilder jag har tagit under de här tre månaderna^^ Och så fick jag lite presenter att ta med mig hem igen, och för er som känner mig ÄLSKAR jag presenter! Så det har varit en riktigt bra kväll ;) haha 
Neej, men jag ville vara säker att hinna träffa alla en sista gång innan jag åker, för tror att de kommande två dagarna kommer gå åt till att packa för det kan ta ett tag^^(a) 

Kändes konstigt att säga hej då till alla, för jag kan inte riktigt inse att jag inte kommer träffa dem på ett tag.... 

De har alla blivit en del av mitt liv, och när jag tänker på att jag inte kommer träffa dem på ett tag känns det bara konstigt.... Och sälvklart sorgligt! Antar att det kommer slå mig när jag har kommit hem... Tacka vet jag internet och facebook! ;) 

 

Nu tänker jag njuta av en av mina sista kvällar här och ladda inför morgondagens packande^^ Haha, har ingen aning om hur det ska fungera, men det löser sig alltid! ;D 

 

 

 För er som har lyckats missa det (är nästan avundsjuk på er^^) så var det val i förrgår! ÄNTLIGEN tänkte jag när jag insåg att jag framöver skulle slippa alla jobbiga reklamer på TV :P 
Presidentvalet har som ni alla säkert vet varit en stor grej! Det är många som tycker att Obama har gjort det värre under sina fyra år och sen är det de som tycker att han har gjort sitt bästa och att det faktiskt var republikanernas fel att vi är i den här sitsen. Jag är glad att jag inte behövde rösta, för ska jag vara ärlig hade jag inte vetat vem jag skulle rösta på för så mycket som har hänt i historien i USA och alla drastiska åtgärder som kanske borde göras eller inte göras har jag ingen koll på vad som skulle va bäst^^ Men däremot röstade jag i the cookie-election ;) 
Ett café i Red Wing har varje val ett cookie-election och man kunde antingen köpa en Obama cookie eller en Romney cookie. Jag köpte en Obama cookie mest för att jag inte kunde bestämma mig, men tror också att det är bättre än att gå tillbaka till republikanskt styre som är anledningen till att de sitter i den situtationen de är i nu^^
Och efter 3 timmars valvaka kom det fram att Obama blev omvald till President, så nu är det bara upp till bevis Obama! Bevisa att du kan fixa det här! 

 

Något som intresserade mig mer än presidentvalet var valfrågan om Minnesota skulle införa äktenskaps lagar och om Colorado skulle legalisera Marijuana. Liberal och ungdom som jag är tycker jag att det skulle bara vara sjukt att sätta en lag på huruvida vilka ska få gifta sig och vilka som inte får det, så jag blev glad när valresultatet blev att det inte kommer sättas någon lag angående äktenskap! Men däremot genomslogs legaliseringen av Marijuana i Colorado, vilket jag tycker är helt sjukt! Men men... det är USA vi är i^^

 

På tal om Colorado! 
Emily, min granne, begav sig i morse till Colorado där hon kommer attbo de kommande åren. Hon har fått jobb på The Broadmoor hotel som en Pastry baker. (Sök på Google, det hotellet är SJUKT!) Och anledningen till att hon sökte jobb där var för att hennes pojkvän pluggar till Pilot där. Och hon fick jobbet så imorse började hennes äventyr! :D 
Så igår hade vi ett litet goodbye party med Swedish Meatballs och fotografering och allt... 
Det fick mig verkligen att inse att jag också åker hem snart... Men än så länge har jag en god vecka kvar! (y) 

 

I morse var jag och Dianne iväg till Hastings Middleschool för att hålla en presentation om Sverige för Emma Dinndorfs klass. Det är väl den 6e presentationen jag har haft om Sverige och av alla grupper måste jag säga att dagens andraklassare var de som ställde bäst frågor! Vuxna frågar massa saker jag knappt vet och tonåringar frågar bara om vilken musik jag lyssnar på, men idag fick jag bra lätta frågor som var intressanta och som jag visste svaret på. Kunde inte gått bättre! Och alla presentationer är lyckade om den avslutas med att en i publiken kommer fram och säger att man är söt :) 

Det närmar sig mitten av November, vilket betyder att det snart är Thanksgiving här. Men vem bryr sig om det, börja skylta för Jul vettja^^ Det är sjukt vad tidigt man kan börja^^ Det förstör lite känslan med julen skulle jag säga... Man får inte riktigt den där nostalgikänslan som jul ger än, och om de börjar såhär tidigt kommer man bara vara trött på det när det väl börjar bli dags och då är hela känslan förstörd! Så nej, inget Julpynt för mig än! 

Imorgon är det fredag. Början på min sista helg här! Självklart packad med planer. Om jag tycker att jag har varit upptagen hittills är det inget mot vad de kommande dagarna kommer vara!

Måste njuta av det in i det sista! 

 

Imorgon när jag vaknar kommer det bara vara en vecka kvar tills det är dags för mig att sätta mig på flyget hem.... Bara en vecka! Känns som att det var en vecka sen jag kom hit^^ Längtar verkligen jättemycket efter att få träffa min familj och alla mina kompisar igen, men vill inte att min tid här ska va över... 
MEN! Som min kloka syster sa till mig: det är ju inte som att du aldrig kommer träffa dem igen :) 
Så får hänga fast vid den tanken, för känns jättekonstigt att jag inte kommer komma tillbaka hit på ett tag nu :S 
Men kommer dock inte låta det gå lika länge som sist! 

 

I söndags var min sista dag i kyrkan, och det var många att säga hejdå till. Kommer nog inte sakna att behöva gå till kyrkan varje söndagmorgon. Men känner att det har gett mig något. Vill inte säga att jag tror på allt som står i Bibeln eller så, jag är ju trots allt en naturvetare^^ Men på något sätt tror jag att det finns någon sorts övre makt. Vet inte om det kallas karma, ödet, eller om det är vad alla kallar Gud, men känner att jag på något sätt har fått en lugn inre känsla av att allt alltid löser sig, bara man vågar tro på det. Det går inte direkt att förklara, men något inom mig har förändrats som gör att jag känner att så fort det är något jag inte själv vet hur jag ska lösa, så kommer det på något sätt lösa sig själv. 

Efter kyrkan åkte jag hem till Strands och var där resten av dagen för att spendera tid med dem. Vi kollade på en film, åt Mac & Cheese, hade pannkaksätartävling (Som jag vann btw ;) 14 amerikanska pannkakor!) och tog lite kort. Kommer kännas konstigt att inte ha möjlighet att åka och hälsa på dem när jag känner för det. Tacka vet jag internet! :) 

När jag vaknade imorse var jag fortfarande mätt efter pannkakorna igår kväll^^ Men efter en liten frukost packade Steve ihop några av sina vapen och vi åkte över till en kompis till honom som har en skjutbana på baksidan och sköt lite. Ända sen jag kom hit har jag velat prova att skjuta en pistol, och idag fick jag äntligen prova det. Det var läskigare än jag trodde kan jag ju säga!

Först sköt Steve med sitt hagelgevär för att stäla in sitt nya sikte och bara av att stå bredvid och se på gjorde mig nervös, så när jag sen själv skulle skjuta blev det bara värre. Men när jag väl började skjuta försvann det. Men det var fortfarande en väldigt mäktigt känsla! Sköt 3 olika pistoler varav en var en revolver, och en var en helsvart (såg ut precis som pistoler i filmer^^) Och det var den jag gillade att skjuta mest. Efter att ha skjutit ett tag såg jag att jag hela tiden kom lite nedanför till höger, så jag siktade lite ovanför till vänster istället. Och där på måltavlan var det ett fint hål mitt i det röda. Kände mig lite badass när det var första gången jag sköt pistol, och jag träffade mitt i prick ;) Ännu en ny punkt att lägga till på listan på alla saker jag har provat på här! 

 

Efter att adrenalinkickan hade lagt sig åkte vi tilbaka till huset och gjorde oss redo för eftermiddagsjakten. Skylar kom över och följde med oss. Vi såg inte lika många rådjur den här gången som den morgonen jag följde med, men det var tre rådjur som gick runt på fältet en bit bort och Steve täkte skjuta en av dem men fick aldrig nåt bra läge. Men vi var glada ändå! 
Nu har jag provat på både morgon och eftermiddagsjakt, och känner att det inte är något för mig. Visst är det mysigt att sitta där och lyssna på alla fåglar och på vattnet och så, men det är inget jag vill göra varje dag. Men det har varit kul att få uppleva det! 

 

Så många saker jag har provat på under tiden här är jag rädd att jag kommer känna mig uttråkad när jag kommer hem^^ Jag har innan fått kommentarer om att jag bor på landet, men Trosa är som en storstad jäntemot mitt liv här ;) Kommer dock sakna det jättemycket! Trivs att vara både en stadsbo och en landsbo! Som tur var kommer jag ju kunna åka tillbaka hit! :D Tacka vet jag dagens moderniserade samhälle! 

 

 

 

För er som känner mig vet ni att jag aldrig har haft något problem att gå upp tidigt på morgon (även fast jag hellre sover^^) Men hade speciellt inget problem att gå upp tidigt när det var jakt på schemat!

Japp, ni hörde det, lilla jag var ute och jagde igår :) Självklart fick jag inte skjuta nån för har inte gått nån vapen-säkerhets kurs eller nåt sånt :P Men följde med och var Steves extra ögon och öron där ute. 
Regeln är att man får börja skjuta en haltimme före soluppgång, så 6.15 gav vi oss ut i våra oranga kläder. Det var fortfarande mörkt ute, så den första haltimmen satt vi där i mörkret och bara lyssnade och väntade. Men när det väl började ljusna gick det väldigt fort! 

 

Vi såg en del rådjur under morgonen, mdock ingen som vi valde att skjuta. Men allt som allt var det en rolig upplevelse! Tror dock inte att jag själv skulle vilja börja med det. Har inte riktigt det tålamodet att bara sitta där timma ut och timma in^^ Men det var kul att testa! 

 

Så vanligtvis jagar man på morgonen och sen på kvällen igen, för det är då rådjuren förflyttar sig. Vi var bara ute på morgonen för vi var på avskedfest för Emily, grannen, som ska flytta till Colorado. Men några av Steves kompisar var ute, vilket resulterade i 2 rådjur! Då jag aldrig riktigt har varit i närheten av ett dött djur innan visste jag innan inte hur jag skulle klara det, och ska jag vara ärlig tyckte jag att det kändes lite otäkt i början. Men jag vande mig fort och tillslut hade jag inga problem med det. Jag tror det sitter i hur man tänker på det. 

Så det var en annan första för mig! 

Skulle vara kul om Steve fick ett rådjur innan jag åkte, så att jag får vara med om att ta hand om djuret och allt också, från början till slut! Jag tror att jag inte sulle ha något problem med att ta hand om ett rådjur, men vet inte om jag skulle klara av att skjuta det. Men som tur var får jag inte ens skjuta, så behöver inte bekymra mig över det ;) 

 

Nu ska jag duscha och sen bege mig, för sista gången, till kyrkan! Har varit där nästan varje söndag  i tre månader nu, och dt har inte varit allt för illa. Vissa dagar har varit värre än andra, då det har blivit väldigt utdraget eller träkigt. Ärligt talat har jag mest suttit och tänkt, har försökt att lyssna men har inte riktigt förstått allt och så^^ Känner dock att jag har ändrat mitt tankesätt en del, och vill inte säga att det har gjort mig till en bättre person eller så, men alla diskussioner och allt jag har lyssnat på har hjälpt mig att se saker från olika synvinklar. 
Dock kommer jag inte fortsäta att gå i kyrkan när jag kommer hem, men det har verkligen varit en lärorik upplevelse!

 

Har inte firat halloween så mycket innan, visst har jag klätt ut mig och gått bus eller godis. Men Halloween i Sverige är inget mot Halloween här! Folk dekorerar sina hus som brottsplatser, och har massa dockor och annat. Och har man inte en pumpa utanför sitt hus är man inte en äkta amerikan ;) 

Igår åkte vi till Diannes dotter igen för att gå trick or treatin' med Anneka och Emily. Som sagt har jag gått bus eller godis i Sverige innan, men det var inget mot igår! Nästan alla hus i deras område deltog (hade man lyktorna tända var det bara att gå och knacka på) och det var hur många barn ut som heslt. Tror att många tyckte att jag var lite för gammal för att gå bus eller godis, men neej, man kan aldrig bli för gammal för att klä ut sig, och godis har väl aldrig haft någon åldersgräns? ;) Men däremot är svenskt godis mycket bättre ;) Om det är något jag saknar är det Marabou choklad! (a)

 

Förutom att äta massa godis (godis är alltid godis, även om det inte är jättegott så är det ändå godis ;)) Har vi gjort oss redo för jäktsäsongen som startar på lördag! Vi har målat Steves deer stand och gått igenom regler och vad man måste tänka på, för tidigt lördag morgon ska jag följa med Steve ut och sitta med honom och förhoppningsvis få uppleva att skjuta ett rådjur. Jag kommer självklart inte skjuta något, men skulle vara coolt att få vara med och uppleva det och sen rengöra och ta hand om köttet och allt vad man nu gör^^
Ni får håll tummarna för oss!

 

Idag är det 1 november, vilket innebär att det är 14 dagar kvar tills jag åker hem. 14 dagar?!(japp, jag kommer förmodligen nämna hur många dagar det är kvar tills jag åker hem varje gång jag skriver^^)

MEN!!!!! HUR KAN DET HA GÅTT SÅ HÄR FORT?! Känns helt sjukt! 

Men som alltid så försöker jag att inte tänka på det! Utan nu ska jag njuta av Amerikanskt TV lite innan jag går och lägger mig. 
Om det är något jag kommer sakna är det Late Night Show with Jimmy Fallon! Kommer däremot inte att sakna alla politiska reklamer -.- Som tur var är det val om 5 dagar, så har iaf några dagar utan dem ;) 

 

Hoppas ni alla hade en bra Halloween! :) 
Kram